Idag gick jag ut andra året på min utbildning. För mig är det en stor prestation. Utan att skryta så får jag lov att säga att jag är stolt över mig själv.  Jag är också stolt över hur jag hanterat problem och motgångar i år, hur jag ständigt kan vara positiv och glad. Jag är stolt över hur jag behandlat människor i min närhet. Och jag är stolt över hur jag var dag planerar min framtid och tar vuxna steg. Allt detta låter oerhört löjligt, men jag tror det är viktigt att då och då förklara för sig själv vad man gör bra, så att man inte går i motvind. 

Idag ger jag mig själv en klapp på axeln, och som ni ser har jag också gett mig själv en liten present: det är en BMW z3 som nu rullar på Lunds gator. Tanken är att ha den nu i sommar när jag ska jobba i Höganäs och bo i Arild.

Varje gång jag sätter mig i den blir jag påmind om hur långt jag kommit i livet, den känslan behöver man ibland. 

Glöm inte bort dig själv! Och glöm inte att vinka, Pussss!

Att Måns Zelmerlöw vann Eurovision har väl ingen missat. Själv satt jag uppe tills resultatet stod klart. Är väl lite av en "mello-nörd". Vår soffa var full av goda vänner och godis, vin och pizza. 

Även om jag är fascinerad av Måns, hans låt, hans framträdande, ja, hela honom för den delen, så stod svenska folket för det som fascinerade mig mest. Det var inte bara i vår soffa som det fascinerande skedde, utan i hela landet: på internet, i kön på Ica och i föreläsningssalen. Överallt var folk förenade under ett namn, Måns namn. "Vi har vunnit", "vi vann Eurovision igår!" "Vi, vi, vi". 

Jag menar inte att någon gör fel i att sola sig i äran av vinsten, men det som facinerande mig var att helt plötsligt var ALLA "stolta svenskar". Det tyckte jag var stort, det tyckte jag var den största vinsten för Måns, och för oss alla: att kunna känna oss förenade!

Grattis till Måns, och då hela svenska folket! 

Väl framme hos isaks föräldrar möttes jag av lugn, sol och djur. Jag han inte ens in i huset innan jag hade tre katter som svärmade runt mig och ville kela. Endast en kom med på bild dock. Katten är Mollys dubbelt så stora dubbelgångare Jason. 

Och det är inte mycket som klår en barbackatur med utsikt över havet. Hästen är en islandshäst och ägare är Isaks mamma. 

Önskar alla en härlig måndag, även om mina inlägg innehållit dålig stämning den senaste tiden. Pusss 

Jag firade Valborg i Lund. Eller snarare- jag spenderade några timmar i Lunds stadspark innan jag blev trött på det hela och bestämde mig för att fly till landet. 

Jag gick hem, hämtade molly, som reser i en kattväska, och tog mig till tåget. När jag kom ner på perrongen insåg jag vilket otroligt dumt beslut jag tagit.. Perrongen var fullpackad, och när vi alla klev på tåget blev det lika så. Jag kom precis innanför dörrarna på tåget. Vi stod packade som sillar, det fanns inte mer plats! Då öppnades dörrarna igen och fler tryckte sig på, eller ramlade på.. Jag försökte hela tiden få folk runt om kring mig till att inse att jag hade en katt med mig och att jag skulle uppskatta om hon inte blev mosad. Men uppenbarligen så är vissa oförmögna till att förstå vad man säger. Efter att dörrarna stängts en andra gång är där en tjej bredvid mig som tittar ut och ser att sin kompis inte hunnit med (eller fått plats). Då tar hon det fantastiska beslutet att öppna dörren IGEN.. Och återigen trycker sig ett packe fulla ungdomar ombord. 

Jag vill förtydliga här att alla på tåget inte var lika odrägliga som följer i nästa stycke. Speciell eloge till två killar bredvid mig som erbjöd mig och katten deras mer luftiga plats, och som lyckades lugna ner en del sjungande (skrikande) och bankande. Vill också förtydliga att jag själv inte är en ängel på något vis, någon gång har jag säkert också betett mig minst lika illa som följande.. För detta ber jag gärna om ursäkt! Nu vet jag hur äckliga fulla ungdomar kan vara!

Killen som var vidrigast av alla stod mitt i det utrymme där vi alla var inklämda. Han skrek ofta, vinglade runt även om det inte fanns någon plats, vilket innebar att han tog alla andras plats, försökte sjunga och banka takten i tågväggen, tafsade på två småflickor som stod bredvid, gjorde allt som fanns i hans raggningsregister för att få dem att följa med honom hem. Jag blev imponerad av tjejerna dock! De verkade ha koll på läget och kunde ta det hela med en nypa salt. Men han fortsatte. Och när han stundom hade slut på raggningsrepliker vände han sig till mig och katten. Det var tydligen väldigt viktigt för honom att få "klappa katten". "Är katten lång- eller korthårig" "osv, osv med dåliga skämt". När han några gånger öppnat väskan och stuckit ner handen till molly fick både jag och killen bredvid mig nog. Jag är inte den som ofta slänger ur mig dåliga ord riktade till en person, men i detta läge kunde jag inte hålla mig. Som tur var hade killen sidan om mig en lugnare och mer auktioriserad framtoning, vilket resulterade i att fyllot kunde backa en decimeter och lugna sig, några minuter i alla fall..

Hade sett fram emot den där whoppern hur länge som helst. Nu kommer jag aldrig äta en igen! Nej ush och fy. Fem minuter efter att jag stoppat den i mig mådde jag illa. Först trodde jag att jag var åksjuk då vi varit ute och kört bil i många timmar, men när vi kom hem fick jag bekräftat att det var mer än så. Jag var slö, mådde illa och hade smärtor under bröstkorgen. Lite senare kom whoppern upp igen, vidrigt! Men då mådde jag direkt lite bättre. Nu efter att ha sovit i 12 timmar mår jag nästan som en människa igen. Hoppas att burger king skärper sina kontroller så det inte blir mer utav detta! 

Som student kan man ju uppleva stunden då kylskåpet är tomt. (Utan att dra förhastade slutsatser så kan man säkert det också även om man inte är student.) ibland är till och med alla skåp och lådor tomma, frysen är tom och baren, nja baren är inte tom i alla fall! Men hur som helst: det finns just nu inte mycket mat i lägenheten. Beror inte så mycket på att vi är "fattiga studenter som käkar snabbnudlar", utan beror mest på att vi är lata, orkar inte alltid gå alla de 300 meterna till affären. Idag blev det därför lunch på vad jag anser vara Lunds absolut bästa restaurang, just nu. Rosegarden är en asiatisk restaurang som ligger på Mårtenstorget. Där har de mat från Asiens alla hörn och det är heeelt underbart. Det är fräscht och fint och man blir glad av att vara där. Ibland är man dock lite väl mätt när man går där ifrån, detta då det är buffé... 

Rekommenderar varmt att alla som tycker om den typen av mat går dit! Lovely, pusss

Dagens outfit är sommarskor från din sko, jeans från HM och blus från Odd Molly. Hårfärgen är numera blond. Märker att några fortfarande reagerar på det även om transformeringen skedde för ganska många veckor sedan:

-Du är blond! Får man som förvånad kommentar. Ja? Och sen är det inte konstigt längre. Processen var dock väldigt konstig. Jag färgade håret brunt på en ekologisk frisörsalong här i Lund. Och nu när jag kom tillbaka ett halvår senare och sa att jag ville bli blond igen, trodde de att jag var dum i huvudet! Tydligen ansågs det som "helt omöjligt" att färga tillbaka med deras ekologiska färger. Men jag tyckte ändå att det var vört ett försök, det kunde ju inte bli värre än vad det var. Hade färgen orange med vit utväxt då jag själv färgat runt lite.... De sa dock att om jag inte färgat något själv så hade de kunnat lägga en "reverse" vilket skulle tagit bort allt det bruna. Mycket märkligt! Men hur som: färgade, och färgade, igen och igen. Efter två veckor jade jag en färg som vissa beskrev som morot och andra som pissgult, tänker själv att det nog var en blandning. Nu verkar det iallafall fall som om blekningen har jobbat själv och jag sitter med en färg som jag är nöjd med. Hoppas på att sommarsolen snart ska sköta sitt jobb också, då blir det nog riktigt bra. Kontentan är att jag absolut tycker man ska prova sig fram med håret. Även om vissa säger att det du vill göra är omöjligt så kan det gå, och det kan bli fint. Tro på dig själv och våga testa! Ha det gött!

Godmorgon Lund och världen. En längre period har jag och Isak sovit utan att dra för gardinerna på kvällen. Detta då jag älskar att vakna till solen. Jag tycker det är underbart när det första man gör på morgonen är titta ut på en blå himmel. Då blir man glad resten av dagen! Anar dock att Isak inte är lika stort fan av det hela, kan vara därför han ibland ligger med täcket över huvudet när vi vaknar, hehe ;) Tunaparken i Lund kl 08,03

Jag är ett av TV4s största fan! Verkligen! Jag tittar på allt som TV4 sänder, utom möjligen glamour och andra smörjor. Hehe. Just nu sänds "Farmen", vilket jag verkligen älskar. Jag sökte till farmen i våras, i hopp om att vara med i den säsong som sänds nu, men kom tyvärr inte särskilt långt i uttagningarna. Dock så lade farmen ut en bild på Facebook, på min ansökan. Detta gjorde mig oerhört peppad såklart. Den ligger fortfarande uppe på Facebook, om ni vill se hur jag ser ut i papper, skala 1:1.

 Men efter det så höll jag nog inte riktigt måttet. När jag rannsakar programmet och deltagarna så funderar jag självklart över vem som "fyllde min plats" eller sökte "samma roll som mig". För det handlar det ju väldigt mycket om: roller. Jag tror att tjejen som heter Amanda, hon syns i mitten på bilden längre ner, är mest lik mig. Hon beskrev sig själv som personen som kan uppfattas som lite korkad men som egentligen kan väldigt mycket. Hon verkar ha en god hand med djur och är duktig på att jobba. Och det är väl den rollen jag hoppats på att jag kunnat ta. Jag hade velat att folk skule tro lite om mig till en början, så jag kunnat överraska (och vinna, haha. ) Men redan nu så kan jag se att Amanda gör ett mycket bättre jobb än vad jag varit mogen nog till att kunna göra i somras. Vi får se vad som händer till våren, kanske har jag mer tydliga mål för min roll, kanske är jag mer redo att anta utmaningen. I övrigt: Lycka till Amanda, och många andra såklart! 

Som jag förutspådde i mitt förra inlägg fungerade metoden för "ett gladare jag" perfekt på mig. Otroligt att det kan gå en helg och så känner man som en annan människa, fantastiskt! Metoden gick ut på att tvinga mig själv till att göra saker som jag vet om att jag tycker är kul, men som jag ofta nekar till, av ren lathet eller andra dåliga anledningar.. Jag valde att gå ut i Malmö tillsammans med en Vän. Inte nog med att vi hade kul och dansade och träffade nya människor, vi fick en hel del plugg gjort. Amazing! Ni som följer vet att jag inte brukar börja plugga förrän i periodens tredje eller fjärde vecka, så att jag nu har pluggat -och är i fas- redan i vecka två!! är ett under. Gissar att detta också höjer självkänslan. 

Så, som en ny människa är jag i gång och planerar ett skiphte till verkstaden, som ska äga rum på fredag. (Mer detaljer får ni förmodligen när jag vaknat på lördag) Jag har också tagit tag i min märkliga syn och bokat en synundersökning. Får se hur det ska gå.. Men jaja!

Hoppas att denna metod även kan hjälpa någon av er andra upp ur vinterns mörka håla! Ta tag i dig själv och se till att du gör saker DU tycker är kul! Pussss  ❤️